瑞典語名詞基礎學習

導語:名詞是組成句子的重要部分,下面YJBYS小編向大家介紹瑞典語的名詞,歡迎學習!

瑞典語名詞基礎學習

瑞典語名詞是兩性的。名詞和句子形式很依靠名詞性。我們稱名詞性“n 詞”和“t 詞”。每個名詞帶自己的性。如果要學新的名詞就也必須學它的性。第一和第二課沒有學性,但是剩下的'課要學。

瑞典語的“一”數字依靠帶來的名詞。“ stol ”(椅子)是“n 詞”。“一把椅子”就是“ en stol ”。 bord (桌子)是“t 詞”。“一張桌子”因而是“ ett bord ”。注意瑞典人不用“把”,“張”這種量詞。

瑞典語的詞“ den ”和“ det ”都相當於中文的“它”。用“ den ”還是“ det ”是依靠詞指的事。如果是 n 詞就用“ den ”,如果是 t 詞就用“ det ”。

瑞典人用 en 或者 ett 介紹新的東西進上下文。中國人也有的時候用“一(個)”介紹新的東西,但是跟中國人來說這個不是必需的。例如:

Jag ser en katt.

Den springer. 我見一隻貓。

它跑。

Lasse köper en hund.

Den skäller. Lasse 買狗。

它狗叫。

Ett djur äter.

Det ser mig. 一個動物吃。

它見我。

我們現在學還一個名詞形式:定形式。如果名詞的意思是特別的標本就必須用定形式。經常先用不定冠詞( en 、 ett )介紹名詞進上下文,然後用代詞( den 、 det )或名詞定形式。例如:

Lisa träffar en pojke.

Lisa 見到一個男孩。 Pojken heter Åke.

( Lisa 見到的)男孩的名字叫 Åke 。

Ett lejon äter kött.

一隻獅子吃肉。 Lejonet vrålar.

(吃肉的)獅子吼。

名詞的定形式都不一樣。一要學生名詞就也得學定形式。

名詞也有別的形式。它們譬如也有複數形式和複數定形式。複數形式是介紹數個標本進上下文。用複數定形式來指出特別的標本。例如:

Jag ser katter. 我見貓。(不是特別的貓。)

De springer. 它們跑。

Katterna dricker mjölk. (那些特別的)貓喝牛奶。

Lejon äter kött. 獅子(一般地)吃肉。

Lejonen vrålar. (那些特別的)獅子吼。

從這門課此後,我給你生名詞跟這四個形式。例如:

flick|a, -an, -or, -orna 女孩

這個說明的意思是單數是“ flicka ”,單數定是“ flickan ”,複數是“ flickor ”,複數定是“ flickorna ”。你看單數定形式最後的字母是 n 所以這個詞是 n 詞。如果是 t 就是 t 詞。有的詞複數跟單數一樣。例如:

bord, -et, -, -en 桌子

意思是單數是“ bord ”,單數定是“ bordet ”,複數是“ bord ”,複數定是“ borden ”。注意“ borden ”是複數定形式。別把這個 t 詞複數形式和 n 詞單數定形式混在一起。

有的名詞複數形式都沒有。那個經常是不可數名詞。例如:

mjölk, -en 牛奶

文章

Per köper en radio. Per 買一臺收音機。

Han tittar på den. 他看它。

Radion spelar musik. 收音機放音樂

Per gillar inte musiken. Per 不喜歡(收音機放的)音樂。

Han stänger av radion och sätter på ett kassettband. 他關掉收音機而打開錄音機。

Kassettbandet brister. 錄音帶破壞了。

Per gråter. Per 哭。

Martin är läkare. Martin 是大夫。

Han har många patienter. 他有許多病人。

Patienterna gillar Martin. 病人喜歡 Martin 。

De ger honom blommor. 他們給他花兒。

Martin säger tack. Martin 說“謝謝”。

Olle hittar ett papper. Olle 找到一張紙。

Han tittar på pappret. 他看紙。

Han ger Lisa det. 他給 Lisa 它。

生詞

stol, -en, -ar, -arna 椅子

bord, -et, -, -en 桌子

katt, -en, -er, -erna 貓

springer 跑

Lasse 一種男人名字

hund, -en, -ar, -arna 狗

skäller 狗叫

djur, -et, -, -en 動物

pojk|e, -en, -ar, -arna 男孩

lejon, -et, -, -en 獅子

vrålar 吼

dricker 喝

mjölk, -en 牛奶

flick|a, -an, -or, -orna 女孩

radio, -n, -apparater, -apparaterna 收音機

tittar på 看

spelar 放(唱片、錄音機等)

musik, -en 音樂

stänger av 關掉

sätter på 打開(機器)

kassettband, -et, -, -en 錄音帶

brister 破壞

gråter 哭

har 有

många 許多

patient, -en, -er, -erna 病人 發音: pasient

gillar 喜歡

ger (送)給

blomm|a, -an, -or, -orna 花兒

säger 說

tack 謝謝

Olle 一種男人名字

papp|er, -ret, -er/-ren, -erna/-rena 紙

已經學的名詞

kött, -et 肉

fisk, -en, -ar, -arna 魚

student, -en, -er, -erna (大)學生

mamm|a, -an, -or, -orna 媽媽

papp|a, -an, -or, -orna 爸爸

mor (moder), modern, mödrar, mödrarna 母親

far (fader), fadern, fäder, fäderna 父親

kinesiska, -n 中國話

svenska, -n 瑞典話

lärar|e, -en, -e, -na 老師

練習

1. 填上適當的名詞形式。不要用代詞。

1. Jag träffar ___________. _________ ler. (老師,單數)

2. Lisa hittar ___________. __________ hoppar. (魚,複數)

3. ________ (大夫) ger Sara __________________(花兒). ________ (貓) äter __________ (花兒).

2. 把下列的句子翻譯成瑞典語。

1. 老師有學生。

2. 學生說瑞典語。

3. 狗不吼。

4. 貓吼嗎?

5. 我看一個男孩。男孩哭。