瑞典語通過短文閱讀學習語法詞彙

導語:yjbys小編與大家共同學習瑞典語句子閱讀,相信一定可以爲大家日常學習常用語法句型以及常用瑞典語單詞有幫助。

瑞典語通過短文閱讀學習語法詞彙

  文章

Pelle och Stina satt och räknade sina saker. Pelle 和 Stina 數了他們的東西。

De jämförde med varandra. 他們互相比。

Hur många pennor har du, Pelle? Pelle, 你有幾枝筆?

Jag hittar bara fem pennor, men jag har en till. 我只找到五枝筆,可是我還有一枝。

Hittar du inte en penna? Du kan köpa en ny i affären för åtta kronor. 你找不到一枝筆嗎?你可以在商店裏花四塊錢買一枝新的。

Kostar en penna så mycket? Jag köper en billig för fyra. 一枝筆那麼貴嗎?我花四塊買一枝便宜的。

Jag har ungefär femtio olika suddgummin. Du har färre än trettio, va? 我有大概五十個不同的橡皮擦。你有比三十個還少,是不是?

Nej, jag har hundratolv suddgummin. 不,我有一百十二個橡皮擦。

Oj, har du så många? Det visste jag inte. 哦,你有那麼多嗎?我可不知道。

Men du har säkert inte lika många tuggummin som jag. Jag har trettiofyra stycken i fickan. 但你肯定沒有我那麼多口香糖。我在口袋裏有三十四個

Nej, tuggummin har jag inga. Men du har nog ingen docka. 是,我沒有口香糖。但是你可能沒有玩具娃娃。

Jag har visserligen ingen docka, men jag har sex små bilar. 我是沒有小娃娃是沒有小娃娃,但是我有六輛小汽車。

  生詞

räkna, -de, -t, -r 數

sina 他們自己的

jämför|a, -de -t - 比

varandra 互相

hur många 多少,幾

till 額外,還(有)

ny, -are, -ast, -tt, -a 新

affär, -en, -er, -erna 商店

för 爲

kron|a, -n, -or, -orna 克郎

kosta, -de, -t, -r 有價錢

så 那麼

mycket, mer, mest 多(不可數的東西)

ungefär 大概

suddgummi, -t, -n, -na 橡皮擦

få, färre, färst 少(可數的東西)

va? 是不是(在句子裏最後)

oj 哦

många, fler, flest 多(可數的東西)

veta, visste, vetat, vet 知道

säkert 肯定

lika 一樣,同

tuggummi, -t, -n, -na 口香糖

som 象

stycke, -t, -n, -na 個,塊

fick|a, -an, -or, -orna 口袋

ing|en, -et, -a 沒有的

dock|a, -an, -or, -orna 玩具娃娃

liten, mindre, minst, litet, små 小

bil, -en, -ar, -arna 汽車

  中國人來問別人問題的.時候就用“嗎”這個詞放在句子結束。“嗎”使句子變成問題。瑞典人沒有那種詞,而換詞的順序。句子中,主語來先的,謂語在後。問題先帶動詞,然後帶主語。比較下列的例子。

Jag äter.

我吃。 Äter jag?

我吃嗎?

Daniel sitter.

Daniel 坐。 Sitter Daniel?

Daniel 坐嗎?

De arbetar.

他們工作。 Arbetar de?

他們工作嗎?

  問題跟句子一樣也可以帶賓語。賓語放在主語後邊。所以謂語成爲兩部。動詞是最前的,賓語是最後的。例如:

Lisa äter fisk.

Lisa 吃魚。 Äter Lisa fisk?

Lisa 吃魚嗎?

Per är läkare.

Per 是大夫。 Är Per läkare?

Per 是大夫嗎?

Martin älskar Lisa.

Martin 愛 Lisa 。 Älskar Martin Lisa?

Martin 愛 Lisa 嗎?

  問題有回答。這類問題基本只有兩類回答:肯定與否定。回答要是是肯定的,瑞典人就用“ Ja ”這個詞,要是是否定的就用“ Nej ”。爲了強調回答,還可以重說句子。例如:

Talar du kinesiska?

你說中國話嗎? Nej.

不說 Nej, jag talar inte kinesiska.

我不說中國話。

Cyklar han?

他騎自行車嗎? Ja.

騎。 Ja, han cyklar.

他騎自行車。

  問題也可以是否定的:

Lisa hoppar inte.

Lisa 不跳。 Hoppar inte Lisa?

Lisa 不跳嗎?

Vi ser inte Per.

我們不見 Per 。 Ser vi inte Per?

我們不見 Per 嗎?

  我們已經學了一些人稱代詞,但是我們還沒學過代詞爲賓語。下列有人稱代詞。

中文代詞 主語代詞 賓語代詞 賓語發音

我 Jag Mig Mej

你 Du Dig Dej

他 Han Honom

她 Hon Henne

它 Den Den

它 Det Det

我們,咱們 Vi Oss Åss

你們 Ni Er

他們,她們,它們 De Dem Dåmm

Den, det 差別是以後的課說明的。注意兩個詞不是可互換的。

賓語代詞的發音經常跟寫法不一樣。目錄也包括奇怪的發音。如果沒有發音寫的發音就跟寫法一樣。 De 主語人稱代詞和 Dem 賓語人稱代詞有同一的發音。

  用主語代詞還是用賓語代詞是由代詞的位置決定的。例如:

Jag älskar dig. 我愛你。

Älskar du mig? 你愛我嗎?

Ser de oss? 他們見我們嗎?

Vi hittar inte henne. 我們不找到她。